Etikett: konst

Boktips: Vev vel från Norges Husflidslag

vevvel_750
Vävning är kjempegøy! I boken ”Vev vel” hittar du ett stort urval av tekniker, bruksanvisningar och många exempel på barns första uttryck i vävform. Tydliga illustrationer och inspirerande bilder gör det lätt att sätta igång med egna projekt.

Norges Husflidslag kom härom året ut med en bok som jag nu fått chansen att både läsa och inspireras av. Boken heter ”Vev vel” och är en fin introduktion till olika kreativa projektidéer och vävtekniker för barn i förskoleåldern och uppåt. Allt framtaget av vävlärare och konsthantverkare i vårt grannland.

Upplägget är enkelt och effektivt. Ett kapitel för varje vävteknik, varvat med enkla beskrivningar och inspirerande bilder. Det översiktliga upplägget gör att du lätt hittar din nivå, oavsett om du är nybörjare eller vill testa ett litet mer avancerat projekt.

Det jag gillar mest är att författarna har lagt fokus på uttrycket snarare än tekniken. Materialet ska inte begränsa, det ska möjliggöra.

Känslan som boken lämnar hos mig som läsare är att det viktiga inte är om du ska väva en flat-, bild-, grind- eller brickväv, utan vad du vill göra. Gemensamt för alla tekniker och projektidéer är att de alla kräver förhållandevis lite förberedelser och redskap. Även om svårighetsgraden varierar känns det mesta görbart – även för mig som vävt ytterst få gånger och dessutom har förhållandevis små barn.

vevvel_300
Min dotter testade en enkel ramväv och fick ganska snabbt ihop en matta till dockorna. Kul pyssel och mycket roligare att leka med när du gjort det själv!

Min femåring hann bläddra i några minuter innan hon började leta efter garnnystan i skåpen hemma. Vilket väl får tjäna som bevis för att det är en bra inspirationsbok som väcker skaparlust även hos de allra yngsta.

Boken knyter också an till några tankegångar som väcktes när jag nyligen såg ett avsnitt av SVTs programserie ”Konsthistorier”. Konstnären Sheila Hicks poängerade att ”uppfinningarna och skapandet alltid kommer från de icke professionella”. Och det är väl därför barn är så viktiga. De vet inte hur man gör, utan måste själva lista ut hur idéer ska förverkligas.

Avsnittet handlar även till stor del om Hannah Ryggen som jag tidigare har skrivit om. Hon var en självlärd konstnär beväpnad med en hemmabyggd vävstol. Resultatet? Banbrytande textilkonst som fick internationellt genomslag.

Denna text får väl därför ses som ett dubbelt tips. Dels för att du försöker lägga vantarna på denna bok om du intresserar dig för barns kreativitet, i synnerhet i textila material. Men också för att du bänkar dig och tittar på ovan nämnda avsnitt av ”Konsthistorier” om du intresserar dig för din egen.

Designklassiker: Dagmar Lodén

DSC_0009

Jag betraktar mig inte som en materialist. Saker är saker och kan oftast ersättas. Men det finns något hemma som jag skulle ha mycket svårt att skiljas ifrån. Varje morgon vaknar jag och ser detta; ”Heracleum”, ritat av Dagmar Lodén för Jobs Handtryck 1955. Jag köpte 6 meter av tyget för snart 15 år sedan och som fattig student gjorde det då ett stort hål i plånboken. Men kärleken till mönstret har bestått och jag har inte ångrat mig en sekund. I varje hem jag haft sen dess har de två veporna alltid haft en given plats, just nu i sovrummet.

Och det är väl så, tingen som talar till hjärtat är det svårt att både värja sig emot och tröttna på.

Med tiden har jag också lärt mig mer om Dagmar Lodéns designgärning och även botaniserat vidare i Jobs handtrycks katalog av färgstarka och blommiga mönster, som fortfarande väntar på det riktigt stora publika ”genombrottet”. För jag måste erkänna att jag förvånats över att förhållandevis få känner till Jobs handtrycks produktion och historia, inte minst med tanke på kombinationen av både moderna och traditionella uttryck. Familjen Jobs har sedan starten 1944 skapat unika, tidlösa designklassiker som ”Morfars trädgård”, ”Rabarber” och ”Granatäpple”. Som namnet antyder trycks alla tyger fortfarande helt för hand i Leksand, Dalarna, och tygerna fullkomligt andas kvalitet och kan utan tvekan jämställas med grafisk konst.

Historien om Jobs handtryck börjar i början av 1900-talet med syskonen Peer, Lisbet och Gocken Jobs. De tre växte upp i en stor och konstnärlig familj och under 1930-talet började Peer intressera sig för textiltryck. Han framställde sina första tryckta tyger med handskurna tryckblock och 1944 lät han bygga tryckeriverkstaden i Västanvik. Året därpå lanserades de handtryckta tygerna på NK i Stockholm med utställningen ”När skönheten kom till byn”.

tistlar
Detalj från ”Tistlar”, Dagmar Lodén, 1949. Bild: Jobs Handtryck

Sedan starten på 1940-talet har närmare 500 mönster överförts till tyg. Idag är endast ett 80-tal av dem i produktion.

Just Dagmar Lodén arbetade periodvis under 1940- och 1950-talen som formgivare hos Jobs handtryck. Hon var utbildad konstnär vid Konsthögskolan i Stockholm och ett av hennes mer kända mönster är ”Tistlar” från 1949. Det är också det enda av hennes Jobsmönster som fortfarande är i produktion.

Screentrycket visar hennes styrka som formgivare; det är väldigt välkomponerat och trots starka färgval och självsäkra linjer känns mönstret i sin fulla rapport behärskat och vackert.

Min heliga graal är dock mönstret ”Spetsblomma”, ritat 1953. Ett vitt finstämt blommönster på olika rosa, gröna och blå bottnar. Har endast sett ett fåtal bilder av det, men det gick inte att värja sig emot. Igen.