Det har blivit en årlig tradition att besöka Antikmässan i Älvsjö. Denna överväldigande och fullkomligt överlastade mässa som kan väcka samlarmani även hos den mest minimalistiskt lagda människan. I år slogs portarna upp för fyrtionde gången och även om jag kom dit lite i senaste laget blev jag inte besviken det här året heller.
För den oinvigde är alltså detta en mässa som spänner över de senaste fyra seklen – i alla prisklasser. Här hittar du prylar för några tior såväl som möbler och konstverk i mångmiljonklassen. Alla stora stilepoker finns representerade – från barock och rokoko till funkis och retro. Totalt är det cirka 250 utställare som samsas i den stora C-hallen varav den stora merparten sorterar under kuriosa och vintage-kategorin.
Jag säger det direkt, mässans styrka är inte priserna. Billigt är det inte och många har stora marginaler, vilket också märks vid prisförhandlingen. Jag har nog hittills inte stött på en enda handlare som inte är villig att ge ett ”bästa-pris” som ligger en bra bit under summan på prislappen. Så är man villig att försöka pruta finns det en del fynd att göra.
Däremot tycker jag att det märks att även utställarna ser fram emot mässan lika mycket som besökarna. Många tar verkligen med sig sina bästa saker, vilket borgar för att göra lite mer speciella fynd. Eftersom många av besökarna faktiskt handlar mycket, och inte bara besöker mässan för inspiration, är det värt att försöka förlägga sitt besök till någon av de första dagarna. De riktiga fynden går fort!
En tydlig trend i år tycker jag var äldre textilier från 1900-talets senare hälft, gärna färgstarka och stormönstrade. Många utställare hade, till skillnad mot tidigare år, fina och stora urval av textilier från 40-talet och framåt. Du kunde hitta handtryckta längder i ”Morfars trädgård” eller ”Blå tistel” från Jobs handtryck till riktigt bra priser. Såg också klassiska mönster och färgställningar från Marimekko tillsammans med rariteter från NK:s textilkammare som inte varit i produktion på lång tid. Tror absolut att vi kommer se mer av detta område framöver då det både är fina, förhållandevis prisvärda, inredningsdetaljer som säkerligen kommer värderas högre med tiden.
Jag själv letade i vanlig ordning efter äldre silverbestick att komplettera med. I mitt fall har jag en bestickserie som fortfarande tillverkas, men på mässan brukar det gå att hitta äldre modeller som inte längre säljs i butik. Förra året fyndade jag exempelvis 6 stycken små, delikata serveringsgafflar till sill. De är så tunna att de nästan platsar i dotterns dockskåp, en riktig fröjd att duka med till jul. I år var det däremot skralt på bestickfronten, det märks att det inte alls är populärt hos den stora massan och följaktligen hade många handlare lämnat bordssilvret hemma.
Annars är väl tjusningen med Antikmässan att du aldrig riktigt vet vad du kommer hem med. Själv överraskade jag både mig själv och maken med en klarinett från 50-talet (!), ett par tennljusstakar från Svenskt tenn daterade 1930 och en tidig dryckesback från Vin & Sprit som kommer bli perfekt för vinflaskorna i skafferiet.
Ja, har man anlag för samlarmani får man sitt lystmäte här. Jag längtar redan till nästa år.
enstundpajorden.com 