…sa jag glatt och kastade in det lilla lila bäret i munnen. Kanske inte mitt mest genomtänkta beslut, visade det sig. Slånbär. Finns det något mer bittert? Smaken är ju rätt sträv, om man så säger.
Nej, min kärlekshistoria med slånbäret började inte vid första ögonkastet. Men eftersom samlargenen i mig är stark, ville jag ändå plocka, plocka, plocka när jag väl hade hittat de undangömda buskarna i skogen. Så det gjorde jag. Och bären blev, efter en vända i frysen, till saft.
Måste dock erkänna att jag, vis av erfarenhet, tvekade lite när jag sen testade den hemmagjorda drycken, men det var helt onödigt. Herre, vad gott det blev.
Nu har jag lärt mig att slånbär mognar sent på säsongen (september till december) och behöver få minst en frostnatt innan de skördas. Då dämpas den annars hemska garvsyran och bären blir ätliga. Om de skördas tidigare kan frostnatten simuleras i frysen, gärna i upp till en vecka.
Bären är fortsatt känsliga för värme, så saften görs under tre dygn i vad som närmast kan liknas vid ett kallbad.
Så, varsågoda. Recept på en ganska så underbar saft kommer här:
Slånbärssaft
Till 5 deciliter koncentrerad saft behövs:
- 2 liter fullmogna slånbär
- 7 dl vatten
- 6 dl strösocker per liter avrunnen saft
- 1 krm natriumbensoat per liter avrunnen saft.
Gör så här:
- Lägg de tvättade bären i en bunke och häll på kokande vatten. Täck med plast eller tätt lock och ställ svalt tills nästa dag.
- Sila av bären och koka upp saften – och häll den återigen över bären. Ställ svalt igen och återupprepa ytterligare en gång även nästa dag.
- När bären stått i vätskan (efter tre uppkok) kan saften silas genom en silduk. Mät upp mängden saft och tillsätt rätt mängd socker.
- Koka upp saften en sista gång och skumma av ytan. Tillsätt eventuellt konserveringsmedel och häll upp på varma och rena flaskor.
enstundpajorden.com 