”Kolla, vilka små plommon!”

…sa jag glatt och kastade in det lilla lila bäret i munnen. Kanske inte mitt mest genomtänkta beslut, visade det sig. Slånbär. Finns det något mer bittert? Smaken är ju rätt sträv, om man så säger.

slanbar_300
Prunus Spinosa. Före och efter besöket i frysen.

Nej, min kärlekshistoria med slånbäret började inte vid första ögonkastet. Men eftersom samlargenen i mig är stark, ville jag ändå plocka, plocka, plocka när jag väl hade hittat de undangömda buskarna i skogen. Så det gjorde jag. Och bären blev, efter en vända i frysen, till saft.

Måste dock erkänna att jag, vis av erfarenhet, tvekade lite när jag sen testade den hemmagjorda drycken, men det var helt onödigt. Herre, vad gott det blev.

Nu har jag lärt mig att slånbär mognar sent på säsongen (september till december) och behöver få minst en frostnatt innan de skördas. Då dämpas den annars hemska garvsyran och bären blir ätliga. Om de skördas tidigare kan frostnatten simuleras i frysen, gärna i upp till en vecka.

Bären är fortsatt känsliga för värme, så saften görs under tre dygn i vad som närmast kan liknas vid ett kallbad.

Så, varsågoda. Recept på en ganska så underbar saft kommer här:

Slånbärssaft

slanbar2_300
Oväntad bonus. Passade på att använda oblekt canvas som silduk. Inte jättepraktiskt kanske, men snyggt. Tänker kanske kuddfodral?

Till 5 deciliter koncentrerad saft behövs:

  • 2 liter fullmogna slånbär
  • 7 dl vatten
  • 6 dl strösocker per liter avrunnen saft
  • 1 krm natriumbensoat per liter avrunnen saft.

Gör så här:

  1. Lägg de tvättade bären i en bunke och häll på kokande vatten. Täck med plast eller tätt lock och ställ svalt tills nästa dag.
  2. Sila av bären och koka upp saften – och häll den återigen över bären. Ställ svalt igen och återupprepa ytterligare en gång även nästa dag.
  3. När bären stått i vätskan (efter tre uppkok) kan saften silas genom en silduk. Mät upp mängden saft och tillsätt rätt mängd socker.
  4. Koka upp saften en sista gång och skumma av ytan. Tillsätt eventuellt konserveringsmedel och häll upp på varma och rena flaskor.

En känsla av nystart

Det är bara att inse. Livet liksom hände och bloggen gjorde… inte det. Men nu, NU, ska det bli ändring. De så kallade batterierna är laddade och listan på projekt som jag vill dela med mig av börjar bli lång. Hösten är ju härlig på det sättet. Energin.

Dagens chock fick jag när jag tittade på besöksstatistiken. För trots att bloggen varit död så verkar besökarna ha stannat kvar. Fantastiskt roligt och oförtjänt, men det motiverar mig att fortsätta. Så nu utlovas bot och bättring. Banne mig.

Tack för att ni läser!